no time to search the world around, 'cause you know where i'll be found, when i come around

Kan tyvärr inte ge er något bättre än mobilbilder från den där underbara dagen. kan absolut inte förmedla magin. vi köade i fem timmar, väntade i ytterligare två och sedan hoppade vi och dansade vi och sjöng vi och skrek vi och skrattade vi och lyfte händerna mot himmelen i tre-fyra timmar (vet inte ens) med bara fyra pers framför, tre meter ifrån dem. och det spelade liksom ingen roll att vi hade ståttköathoppat utan mer mat än en halv baguette i elva timmar när busschauffören släppte av oss på okänd plats i Köpenhamn. för vi gick på adrenalin och lycka som var upp till skyarna. och jag tror jag log i princip hela vägen hem.

Green Day och All Time Low, om någon inte ser det från bilderna. De var så mirakulöst bra. Tillexempel: att få hoppa och skriksjunga med gråtdarr på rösten till Weightless som räddade hela mitt vinterhalvår när allt kändes meningslöst, med textraderna i refrängen (särksilt maybe it's not my weekend, but it's gonna be my year). Tillexempel: när hela publiken sjöng Boulevard of broken Dreams och Billie knappt sjöng alls utan bara log och riktade micken mot oss, och när han sedan lade sig ner på scenen och bugade. Tillexempel: Basket Case, min favorit. Tillexempel: när alla plötsligt sjöng Always look on the Bright side of Life bara för att ja, det är så härliga de är.  Åh herregud. En av de bästa kvällarna i mitt liv.

(p.s. bilden längst upp till höger är emmas).

puzz

rubrik

några bilder från klassresan ifrån juni någon gång. åh, min fina klass, kommer sakna den så himla mycket. tryggheten. vi var en familj. åh. gymnasieångest, heiiiiii.

 

har liksom aldrig tillgång till internet när jag hänger i stugan och lever sommarlovsliv. och datorn här hemma tillåter tyvärr bara tre bilder åt gången så kan inte bomba allt på en gång heller hehe. men jag ska försöka få upp några små inlägg framöver kanske.

 

nästa vecka drar jag och elin (på sista bilden) iväg på vår lilla österlenresa, åka buss och vandra och tälta i tre dagar. åh, är så taggad! jag hoppas ni har det lika fint som jag, dvs GAL1 fint.

 

smultronkyssar!

fjärilarna på väggen viskar om stadsljusen och nattkyssarna

Oj, hoppsan vad länge sen det var. Är sällan hemma, har sällan internet, har sällan photoshop eller picasa och sällan tid. vilket är bra. liksom sommarlov. men här är en liten bild på min söta lillebror från familjens lilla utflykt (kanske ni får höra mer om sen).

just nu handlar det väl mest om sommarstugor, deeptalks mitt i nätterna, kompishäng, sommarregn, loppisar och hyperventilation pga i övermorgon ska jag se all time low och green day (iiiih).

puss, vi hörs snart igen!
(allt är relativt, kåmpis)

bleknade fotografier och flyktsoda

flyktsoda ta mig i land, sätt mig i brand
ibland, ibland, ibland
flyktsoda ta mig i land, sätt mig i brand
ibland, ibland, ibland

(p.s. fab sommarlista d.s.)

oh, everybody said "marina is a dreamer", poeple like to tell you what you're gonna be, it's not my problem if you don't se what i see and i don't give a damn if you don't believe

Marina And The Diamonds- Are You Satisfied?

so cross me cherry blossom tree

 

[So cross me cherry blossom tree
For you have witnessed it all
You've seen the world change suddenly
At its height and at its fall
Cross me cherry blossom tree
For you have witnessed it all]

för det är så himla härligt att det äntligenäntligenäntligen blivit somrigt och färggrannt och att dagarna till sommarlov går att räkna ner på åtminstone fingrar och tår tillsammans. alltså åh. några dagar kvar tills man kan    a    n      d       a         s      .

det handlar om våren man är sexton.

 

Det är bara ens sextonde vår en gång i hela jävla livet. jag tänker väl såhär, att man måste ta vara på det. göra mycket. pricka av mycket från listor. och den är ju inte slut än (och det är mycket som borde stå med men som inte gör det, för jag har inte gjort det, och kommer troligen inte göra det heller våren jag är sexton), men vill ändå sammanfatta vad våren man är sexton litegranna bör handla om.

("Jag är sexton år, jag är platsen dom aldrig upptäckte")
Det handlar om att få magpirr av nyutslagna pastellfärger på träden och marken, att vakna till fågelsång och solsken och att sjunga med när håkan så bräckligt sjunger: "har ingen plats att kalla hem, i detta pissiga vårregn" och ena dagen tänka "fast vårregnet är inte så förödande, det är ju ganska vackert", och andra dagen tänka "precisprecisprecis". Det handlar om att korsa surgubbars tomter mitt i natten hand i hand och skratta så magen gör ont när man nått andra sidan, att sitta på tak och sjunga högt och falskt och diskutera killar och stjärnor och fyllefester, att gunga så högt som möjligt och luta sig bakåt så det känns som att åka karusell (under stjärnhimlar eller blåa himlar). Det handlar om att ha så himla många picknickar och så himla många skratt och så himla mycket plugg och skolstress. Det handlar om att bada första och andra och tredje dopp i havet, att åka på cykelutflykter, att vara social väldigt mycket och att vara så jävla modig. Det handlar om att bli kallad snygg och om att såra och om att känna sig ensam. Det handlar om att dansa fult och vilt till bra musik ensam eller med många andra, eller öva "The Routine" på tonårsrummet tillsammans, om att känna igen sig i musiktexter och tänka många djupa tankar om livet och tonåren och vetenskapen och naturen och rymden och antagligen mycket mer. Det handlar om att gråta på skoltoaletter och balkonger och i famnar, att vilja skrika högt men vara för feg för att revoltera, att hata allt och alla (inte bara pga pms). Det handlar om att lukta rök om kläderna för att man suttit runt en lägereld och druckit cider och pratat och skrattat hela natten. Det handlar om att längta till sommarlovet och till gymnasiet och mänsklig värme och till framtiden eller bara bort härifrån så mycket att man ibland tror man går sönder. Det handlar om att gå loppisrundor och ta fikor och träffa saknade vänner och skicka många brev och skriva fina lappar. Det handlar om att vråla "SKITSAMMA!" i fartvinden på en moppe klockan halv ett, och det handlar om att äta födelsedagsmiddagar. Det handlar om att snubbla och trilla och bjuda på sig själv, att räkna ned till så mycket, och att hata skolan och att älska skolan och att hata den igen. Det handlar om humörsvängningar och sommarstugebesök. Det handlar om obefintlig kärlek och dumma misstag, om sleepovers och för mycket tv-serier. Det handlar om att äta glass på lunchrasten och skolka (trots att det går mot ens principer) för att världen är så jävla fel. Det handlar om att skratta och gråta och känna så mycket, att skapa minnen och lära sig.

Det handlar om våren man är sexton.

(ps, vad säger ni? vad handlar våren man är sexton år om? eller våren man är tretton eller femton eller arton eller trettiosju. Vet ju inte hur gamla ni är. Men vad handlar det om? Är ganska nyfiken faktiskt.)

klart slut (puss).